bakom mej

Hösten 2010, nyåret 2010-2011, våren 2011 och sen en omtumlande höst på det... fy fan säger jag bara! Det sägs att man går starkare genom kriser -- jotack det kan man lugnt påstå.

Kom helst plötsligt ihåg lösenordet till min gamla blogg (just som jag skrev i ett mejl att jag inte kunde komma ihåg det) suttit och läst... vilken berg- och dalbana. Kärlek i massor, pappas sjukdom och nära död, ilska, ilskan när mitt barn far illa, frustrationen i kroppen när man blir satt i en situation man inte rår över, mina älskade vänner, sorg, sjukdomar och medicinering... Ja, you name it. Man kan säga att jag har been to hell and back! And damn I AM BACK!!! Stronger than ever! Inget kan krossa mej, eller jo, det är klart, men jag vet för det mesta hur jag ska handskas med situationer jag blir utsatt för/hamnar i.
Jag har blivit äldre och klokare, ha ha...40årskrisen närmar sej...

Är mest innerligt lycklig i själen över att jag har min älskade mamma som ställer upp för mej i vått och torrt, att jag har min underbara lilla Hugo (som inte är så liten längre), min supersköna man som verkligen backar upp mej, stöttar mej, ger mej styrka, håller mej hårt, klättrar på mej... åh, vad jag älskar honom!
Sen icke att förglömma; mina fantastiska vänner! Min soulmate Anna, min underbara granne (som ska flytta), min fantastiska arbetslagschef Eva, min storebror Claus och alla andra underbara vänner - skulle aldrig överleva utan er!!

Man kan säga att jag är tacksam! All kärlek -- Amor Vincit Omnia!!